Ibland går det bara dåligt….
onsdag, november 9th, 2011*suck* Första tillfället på lydnadskursen igår….Kan inte påstå att det gick så bra.
Var till att börja med jättestressad (för att jag precis hann hem med dottern från badhuset) och fick kasta mig iväg med hunden för att hinna dit. Väl där träffade vi instruktören. Trevlig och lugn, gav ett proffsigt intryck, vilket var skönt. Sen kom de andra hundarna…som hade tävlat båda två innan, och bara ”ville slipa till tekniken”….så där står jag med en skogstokig, leksugen Bosse, tillsammans med två coola världsvana jyckar. Motvind kan man säga.
Kursen var lagd på parkeringen bredvid rastgården vi brukar gå till, där hundar lekte, andra hundar skällde i bakluckan på bilar, folk gick förbi med sina hundar på promenad…jag håller fullkomligt med som att miljön var väl vald för att träna, eftersom hundarna MÅSTE fokusera på riktigt då. Kunde Bosse hantera det? inte en sportslig….
Eftersom Bosse ”låg lite efter de andra” (minst sagt) så fick vi en liten ”gå fot”-övning att syssla med…i en timme. Jag kan ärligt säga att den timmen var bland de mest krävande timmar jag upplevt (räknar även in mina förlossningar i detta). Mina händer var i princip sönderslitna efteråt…kändes som att huden i handflatorna inte satt kvar, uppskrapade knogar, bruten nagel, fläskläpp, blåmärken, lerig…allt för att hundfaan drog och drog och drog för att han ville allt annat än att lyssna på mig. Helt övertygad att Bosse och jag hatade varandra lika intensivt…som sagt….allt som man INTE ska göra för att få sin hund lugn och fokuserad gjorde jag säkert, då både han och jag var trötta, hungriga och urflippade. Ja, instruktören var bra, jag lärde mig en hel del….om jag lyckades få Bosse att fatta galoppen? nope, inte en chans!
På vägen hem (bara för att kvällen skulle sluta på topp) börjar vi slåss om ett jävla tomt cigarettpaket som han nappade upp från marken, men resultat att mitt lillfinger kommer i kläm i hans käft, och börjar blöda Då satte jag mig PÅ hunden och bröt ihop tills Patrik kom och räddade oss…
Ibland är man helt enkelt inte riktigt en så bra matte som man vill vara.